Sammanfattning av börsåret 2015.

2015

Jag hoppas att nedanstående text på ett någorlunda koncist sätt sammanfattar dels några av de reflektioner jag har gjort under året, dels några tankar jag för tillfället har samt hur mitt investeringsår 2015 sett ut.

Summerat kan 2015 sammanfattas som ett år med en värdestegring på Stockholmsbörsen som är strax under 10% inklusive utdelningar. Överlag tycker jag trenden har varit högre värderingar och ett ökat risktagande på många fronter. Många expansiva bolag (bolag med stark tillväxt, såväl med som utan lönsamhet) har fått se en väsentlig värderingsstegring och överlag är flertalet bolag som var lågt till väldigt lågt värderade för ett par år sedan nu väsentligt högre värderade. Det fanns för ett par år sedan flera svenska storbolag som var i absoluta termer lågt värderade. Så är inte längre fallet idag då marknaden har blivit mer beredd att att prisa in nuvarande såväl som framtida vinster. Marknaden har blivit än mer riskvillig.

Utan att referera till en viss sektor eller några specifika bolag så är det en väldigt viktig indikation på att riskpremien har sänkts i marknaden. Även om rena kursuppgångar generellt är ett bevis på detta så är det också tydligt att bolag som för ett par år sedan gavs en lägre värdering på grund av en bolagsspecifik eller branschspecifik orsak (en negativ faktor/riskfaktor som gavs stor vikt i den enskilda värderingen) nu i vissa fall kan ha en premievärdering. 

I ett läge där marknaden är riskavert kan ofta ett visst orosmolm ges stor uppmärksamhet och få stor inverkan på värderingen, och i ett läge av risktagande kan ett visst (eller samma) orosmoln helt förbises och det är istället möjligheterna som ger den större påverkan på värderingen.

Jag lägger ingen värdering i ovanstående iakttagelse och jag använder inte någon eventuell tolkning till att göra någon konkret bedömning mer än att marknaden är mer risktagande än för ett år sedan. Jag är övertygad om att i ett relativt perpsektiv (alternativ avkastning på andra tillgångar) så är förmodligen aktiemarknaden fortfarande det mest attraktiva tillgångsslaget investeringsmässigt, men ur ett absolut perspektiv går inte samma parallell att dra. Warren Buffett har endast 5-6 gånger gjort ett explicit "marknadscall" under en väldigt lång investeringskarriär, det senaste 2009. Och värt att notera är att dessa alltid har varit på väldigt lång sikt. Lärdomen av det bör vara självklar.

Aktiemarknaden idag är långt i från ett läge av extrem rädsla och riskaversion och förmodligen väsentligt mer åt det möjlighetsfokuserade hållet, där möjligheterna i en investering ges väsentligt mer vikt än riskerna. Det är inte i en sådan marknad som de största och bästa möjligheterna skapas och det är i en sådan marknad som många dåliga investeringar görs och finns, men ännu inte syns.

Jag lever efter samma sanning som jag gjort förra året och året innan det (och året innan det), och som jag verkligen skulle rekommendera alla att göra, som säger att det är väsentligt mer belönande att leta efter enskilda attraktiva investeringsidéer istället för att försöka spekulera i vart marknaden skall gå.

Mitt investeringsresultat 2015.

Utveckling
                Index*         Portfölj         Diff               Index* geom.      Portfölj geom.
2010        24%           57%                                   24%                  57%
2011        -16,7%       2,7%                                 1,6%                 27%
2012        12%           112,8%                              5,0%                50,8%
2013        15,7%        108%                                 7,6%                63,4%
2014        11,9%        29,48%                              8,4%                56,0%
2015         6,6%         15,4%                                8,1%                48,4%

Ack.         59,7%        966,4%         906,7%
Geom.     8,1%          48,4%            40,3%

*såsom angett på Di.se. Inkluderar ej utdelningar, vilket överskattar portföljens avkastning jämfört med index.

Under 2015, så kan mitt investeringsår sammanfattas som vad jag tycker är godkänt. Vid årets början hade jag inga direkta idéer som jag var speciellt exalterad över och förväntade mig inte möjlighet till större kursuppgångar och värdestegringar. Sannolikheten för stora uppgångar i min portfölj tillskrev jag som liten.

Min portfölj har bestått av ett par innehav som haft en viktning om cirka 20% +- ett par procent av min portföljs totala värde och därtill ett par som jag rankar som medelstora, med en storlek om cirka 10% av min portföljs värde. I övrigt så har jag haft ett par mindre positioner, i vissa fall bara uppgående till någon procent av portföljens värde. Totalt under året har min portfölj haft cirka 5-7 innehav i snitt. Jag har under nästan hela året haft en väsentlig del av min portfölj i likvida medel som ett rent resultat av brist på investeringsidéer. Som mest har jag haft kring 1/2 av portföljens värde i kontanter och som lägst 1/5 av portföljens värde. Sammanfattat till dags dato så har det påverkat min portföljs totala avkastning väsentligt åt det negativa hållet.

Avkastningsmässigt så är den första punkten värd att notera att jag har haft ett innehav som väsentligt påverkat min portfölj negativt. Det är ett innehav som från årets början tappat cirka 30% kursmässigt och det är ett innehav som jag hela tiden haft en viktning mot om mellan 15-20%. Totalt har det påverkat min portföljs utveckling med -5-8%. Men utöver det så har samtliga av mina större innehav utvecklats bättre än börsutvecklingen och utöver det så har jag haft ett par mindre innehav (1-5% av portföljens totala värde) som utvecklats väsentligt bättre än börs- indexutvecklingen. 

Så sammanfattat så har jag inte haft en stor viktning mot något som väsentligt påverkat min portföljs värde negativt, och det innehav som jag ovan nämnde har tagits ut av flera (mindre) innehav som utvecklats väsentligt bättre. Viktningsmässigt så har jag inte haft en viktning mot en "stjärninvestering", men trots det så har jag klarat mig då jag inte gjort en investering med stor viktning med väsentlig negativ värdeutveckling.

Och det är en stor insikt för mig. Dels att ett bra investeringsresultat över tid kräver en verklig minimering av förlusterna storleksmässigt. Att investera handlar om att ta beslut och att ha fel i en stor del av fallen. Det viktiga är att till nästan 100% försöka fokusera på att minimera risken för en väsentlig förlust. Om man som investerare lyckas göra det framgångsrikt så krävs bara ett fåtal bra investeringar.

Jag är medveten om att mitt investeringsresultat framöver kommer kännetecknas av exakt samma mönster som de senaste åren: de fåtal stora investeringar jag gör (eller inte gör) kommer ha en väldigt stor påverkan på avkastningen på min portfölj. Det kan inte bli på något annat sätt då jag kommer fortsätta koncentrera min portfölj väsentligt när (om) jag hittar investeringsmöjligheter som jag bedömer motiverar det.

Ovanstående gör att jag i skrivande stund utvärderar mitt investeringsresultat som godkänt, varken mer eller mindre. Ett år utan vare sig stora positiv eller negativ utveckling bland de största innehaven som aggregat, där den största positiva påverkan kommer från ett par små till medelstora innehav, där inget innehav haft en väsentligt negativ påverkan på portföljen och där andelen likvida medel varit mellan 20-50% gör att resultatet är i överkant av vad jag kan ha förväntat mig givet ovanstående. Mina lågt ställda förväntningar har svagt överträffats.

Ränta på ränta effekten

Om man tittar på mitt investeringsresultat ovan så finns det ett par slutsatser man kan dra och det finns ett par iakttagelser att göra. Den första är att den genomsnittliga (geometriska) årliga avkastningen faller sett till de senaste åren. Det är helt enligt mina förväntningar och den kommer (väldigt sannolikt) att fortsätta falla till väsentligt lägre nivåer. Jag kan bara fokusera på att göra allt jag kan för att göra att fallet blir så litet som möjligt och tar så lång tid som möjligt.

Den andra iakttagelsen har med ränta-på-ränta effekten att göra. Och ränta på ränta-effekten gör att  givet den avkastning som tabellen ovan visar (som exempel), och antaget startkapitalet år 2010 så gav årets avkastning, som var 15,4% i förhållande till årets ingående värde på portföljen istället 142,3% ställt till 2010 års ingående värde (låt oss kalla det för det investerade kapitalet). Sett till OMX-index (så som angivet i tabellen) blir effekten även här väsentligt annorlunda: 6,6% avkastning på 2015 års ingående värde blir istället 10,5% ställt mot det investerade kapitalet år 2010.

Och det är en av de väldigt intressanta faktorerna med ränta på ränta effekten. Varje mindre procent i positiv avkastning långt in i tiden kommer ge en större och större förräntning på det investerade kapitalet vid år 0.

Misstag under 2015

Med ovanstående behandlat så återstår att på riktigt försöka tänka till kring vilka misstag som gjorts under 2015. Det går inte att underskatta hur viktigt det är (den negativa ränta på ränta effekten är precis lika kraftfull som den positiva). Det är också väldigt viktigt att påminna sig om att misstag kan vara såväl i kategorin comission (ageranden som gjorts) som omission (uteblivet agerande). Kostnaden för ett misstag är givetvis precis lika stort oavsett vilken kategori det sorteras under.

Jag är inte nöjd med min idégenerering under året. Jag har inte identifierat ett bolag som varit intressant nog att det har blivit ett nytt större innehav och jag har fortsatt en stor del av min portfölj i kontanter som inte genererar någon avkastning alls. Jag har identifierat ett par nya investeringsideer men inte i tillräckligt hög grad och det är (alltid) en viktig förbättringspunkt inför kommande år. Utan investeringsidéer sjunker sannolikheten för positiv avkastning snabbt mot 0.

Jag måste bli bättre på att kritiskt ifrågasätta mina befintliga innehav. Det är viktigt att ifrågasätta hur stora riskerna är och hur stor potentialen är. Vilka är de största riskerna som man är exponerad mot givet sina innehav? En portfölj skall alltid koncentreras mot de mest attraktiva idéerna och det är viktigt att ständigt tänka över om viktningen och sammansättningen är optimal.

Jag har förmodligen (även om det är svårt att bedöma) varit för konservativ i mitt risktagande vid ett par tillfällen. De av mina större innehav har jag förmodligen inte tagit för lite risk i (kanske snarare tvärtom), men ett par av mina innehav som varit mindre kanske borde varit betydligt större. Det är en svår balansgång att göra: dels att hela tiden vara på sin vakt och inte ryckas med i ett tillfälligt risktagande sentiment och samtidigt vara uppmärksam och agera i tillräcklig skala när ett attraktivt tillfälle uppstår.

Lärdomar under 2015

The above may make the whole operation sound very precise. It isn't. Nevertheless, our business is that of ascertaining facts and then applying experience and reason to such facts to reach expectations. Imprecise and emotionally influenced as our attempts may be, that is what the business is all about. The results of many years of decision-making in securities will demonstrate how well you are doing on making such calculations - whether you consciously realize you are making the calculations or not. I believe the investor operates at a distinct advantage when he is aware of what path his thought process is following.

-Warren Buffett.

1. Som huvudregel skall en negativ kursutveckling i ett köpvärt bolag utnyttjas. Om man försöker investera med en bedömning av värdet på något ställt mot den tillgångens pris på en marknad så säger det sig själv hur en negativ prisutveckling tolkas: som att väntevärdeskalkylen har förbättrats och det är något som en investerare skall utnyttja. Men sätt till en portföljs sammansättning så finns det ett (om än svårdefinierat) läge där ett visst innehavs storlek i förhållande till totalportföljen nått sin maxgräns, och då måste en investerare kunna se ytterligare nedgångar i pris utan att agera. Det går helt enkelt inte att, alltid, vid varje given prisnivå ytterligare öka sin exponering mot ett visst innehav / en viss investering.

2. Det är väldigt förundrande och fascinerande hur marknadens emotionella läge rör sig i cykler och i vilken hög grad det påverkan prissättningen på marknaden. Det är nyttigt att alltid påminna sig om det och försöka se hur det visar sig såväl i marknaden som i världen i stort. Howard Marks pendel över risktagandets olika extrempunkter är ovärderlig. I ett läge där alla fokuserar på risk tändererar många tillgångar att prissättas relativt attraktivt (lågt) och i ett läge där alla fokuserar på möjligheter kommer många tillgångar att prissättas relativt oattraktivt (högt). Det ena läget skapar små/mindre möjligheter till en adekvat förväntad avkastning, det andra läget stora/större möjligheter. Det ena läget skapar bra investeringar som ännu inte syns, det andra läget skapar dåliga investeringar som ännu inte syns.

I extremlägen så tenderar den stora massan att påverka fler och fler och likheten i tänk och slutsatser och ståndpunkter tenderar att eskalera. Samma fenomen kan skapa risker för en investerare och möjligheter för en annan beroende på hur hon eller han väljer att hantera det.

3. Ett bra investeringsresultat kräver att riktigt dåliga investeringar undviks. Om portfölj 1 avkastar 15% årligen och portfölj 2 avkastar -80% första året krävs mer än 3 år av 100% ökningar av portfölj 2 för att komma ikapp portfölj 1 värdemässigt. Ett irrationellt risktagande kan ta år att reparera och ett irrationellt risktagande kan förstöra ett långvarigt investeringsresultat.

4. Investeringar bör ses i i termer av oddsättning och väntevärden. Ett bolags förväntade vinster är givna och det en investerare kan använda för att påverka väntevärdet är priset (och bara priset). Precis som en trisslott alltid för med sig ett negativt väntevärde (förutom för säljaren av lotterna) så skulle det kunna justeras antingen genom att priset ändras (lotten blir gratis) eller genom att antingen pay offen (vinsterna) höjs eller att sannolikheten för att vinna ökar. Investeringar skiljer sig inte på något sätt från trisslottsliknelsen men efterssom pay offen (de potentiella vinsterna ett bolag kan generera) och sannolikheten för att valda vinstnivåer nås (det faktum att framtiden alltid är osäker) är givna så lämnar det bara en faktor som en investerare kan påverka: prisnivån till vilken investeringen görs.

5. Ovanstående sätt att se på investeringar gör att en tillfällig negativ faktor som påverkar ett företag (men inte påverkar de långsiktiga förutsättningarna nämnvärt) som prisas in ofta skapar ett investeringsläge (priset är lägre på "trisslotten" men såväl vinsternas storlek som sannolikheten för att de utbetalas på lång sikt är desamma). En investerare som ser på investeringar ur ett väntevärdesperspektiv kommer utnyttja tillfälliga negativa förutsättningar och omvärldsfaktorer snarare än låta sig avskräckas av dem.

På samma sätt kommer en investerare att avstå investeringar där priset justerats uppåt och genom det gjort väntevärdeskalkylen negativ. En investerare behöver inte (och kan oftast inte) veta vad som kommer ändras i ett företags omvärld. Men genom att undvika investeringar som redan handlas med ett negativ väntevärde (som är extra känsliga för varje negativ förändring) och genom att investera i företag där väntevärdet med råge konservativt räknat är positivt lämnas utrymme för såväl negativa händelser (som kan ske utan att priset blir oattraktivt) och positiva händelser (som gör den redan attraktiva kalkylen ännu bättre).

6. Det är vid väldigt få tillfällen som en händelse på kvartalsbasis påverkar ett bolags långsiktiga värde (nuvärdet av framtida kassaflöden). Den största delen av ett företags nuvärde av kassaflödena är residualperioden (åren in i evigheten mätt från ett par år in i tiden) och det är inte lätt att på kvartalsbasis hitta en faktor som betydligt ändrar någon av de långsiktiga förutsättningarna.

7. Bra investeringslägen uppstår sällan och oregelbundet. Att inte satsa rejält när ett läge uppstår är ett stort misstag och en väldigt stor kostnad för en investerare. En investerare måste förbereda sig på att identifiera ett sådant läge när det uppenbarar sig, dels genom att hela tiden utvecklas och öka sin förmåga och sannolikhet att identifiera läget när det uppstår och dels att vara mentalt förberedd för att agera i tillräcklig storlek.

8. Det är viktigt att försöka definiera för sig själv om ens avkastningskrav höjts eller sänkts en vald tidsperiod (t.ex. det senate året). Om man har investerat i bolag på högre värderingar (allt annat lika), investerat i bolag i branscher man tidigare inte ansåg sig kunna, ökat exponeringen mot aktiemarknaden i stort (allt annat lika) så har man sänkt sitt avkastningskrav. Det faktum att man kanske gör det implicit gör det inte mindre viktigt att vara medveten om det.

9. Det är tydligt att ju högre en börsuppgång går, desto större blir den externa påverkan att sänka sitt avkastningskrav och sina investeringströsklar. Varje större börsuppgång för alltid med sig (väldigt synbara) exempel på förmögenheter som verkar skapas väldigt enkelt och väldigt snabbt Och det är ofta sådana exempel som får spridningseffekter och all uppmärksamhet. När "enkla" pengar finns tillgängliga så attraherar det alltid följare. Så var det för 100 år sedan och så kommer det vara 100 år in i framtiden. 

Därför är fenomenet alltid det samma: de spekulativa tillgångsslag (t.ex. enskilda aktier) där högst avkastning skapats på kortast tid kommer alltid få ett väldigt stor inflöde av intressenter som också vill "vara med". Att se personer i sin omgivning, personer som får medieuppmärksamhet eller ens peer group göra något som man själv inte gör och göra det till synes lönsamt är för en person/investerare väldigt påfrestande. Att hålla investeringsprinciper i olika omgivningar är en av de absolut största utmaningarna. Det är väldigt få som över tid klarar det.

Men ironiskt nog så är det över tid en av de faktorer som skiljer de som lyckas skapa bra investeringsresultat från de som inte lyckas att göra det. Långa perioder av att välja att stå utanför marknaden eller vissa typer av investeringar är per definition ett krav för att inte göra investeringar när värderingarna överlag är för höga och ett krav för att ha ett investeringsutrymme när värderingarna igen blir för låga.

Om man gör investeringar med stöd av motiveringen att alla andra gör det, eller av en rädsla att stå utanför så har man valt bort rationalitet som grundprioritering. Det kanske gör att en investering känns mer enkel och bekväm men det gör den garanterat mindre lönsam och för med sig en stor risk för olönsamhet/förlust av kapital.

Det är lätt att glömma att investeringar inte handlar om att göra som alla andra (eller att göra tvärt emot alla andra), utan om att göra det rationella i varje läge.

9. Från en tidpunkt till en annan så skiljer sig förutsättningarna ofta rejält på marknaden och även de största utmaningarna som en investerare måste fokusera på. Vissa är konstanta (t.ex. konstant läsande om nya bolag) medan vissa utmaningar ändras. I ett läge där börsnedgångar har sänkt prissättningen på marknaden behöver en investerare först leta upp de mest attraktiva investeringsidéerna och sedan, efter ett beslutsfattande, hålla i investeringarna och ständigt göra en bedömning om kapitalet istället skall vara placerat någon annanstans (en alternativkostnadsbedömning).

Efter ett par år av börsuppgångar ser det annorlunda ut. Allt annat lika så bör antalet potentiella investeringsideér vara betydligt färre till antalet, och en investerare vid det läget kanske (notera: kanske) inte är fullinvesterad. I det läget är utmaningarna vitt skilja från tidigare. Då ligger de främsta utmaningarna inte i att ha tålamod med befintliga investeringar, utan istället att ha tålamod och disciplin  att inte agera, att vänta och att stå fast vid sina investeringsprinciper.

Det ovan är två exempel på i många fall helt olika utmaningar som en investerare över tid måste kunna klara av att förhålla sig till. I nuvarande läge (december 2015) är det sannolikt väsentligt viktigare för en investerare att kunna hantera det senare exemplet på utmaningar.

10. Det är viktigt att vara medveten om att det är väldigt väldigt svårt att göra prognoser (nästan oavsett vad som prognosticeras). Det finns ett intressant exempel i fysikens värld som säger att om en biljardkula träffar en annan biljardkula, och den exakta vinkeln och farten på kulan är känd, så går det att exakt veta hur kulorna kommer förflytta sig efter kollisionen. Men om den första kulan istället, vid exakt samma tidpunkt, träffar två kulor samtidigt är det helt omöjligt att förutspå hur kulorna kommer röra sig. Det är 100% omöjligt att veta det med 100% sannolikhet.

Det enkla exemplet kan man applicera på t.ex. meteorologi, och om man är beredd att anta att det vid varje given tidpunkt (någonstans i världen) kan ske en kollision där en partikel träffar två partiklar precis samtidigt, så får man acceptera att det inte med exakthet går att veta konsekvenserna i förväg. Därför (eller bland annat därför) så är väderprognoser aldrig helt exakta och har en felmarginal som är relativt hög även på korta tidspann.

Och man kan vidare applicera samma princip till alla (miljontals) faktorer som påverkar världens ekonomier på en makronivå. Det är lätt att inse att mycket helt plötsligt ter sig omöjligt att på förhand veta med säkerhet.

Jag tror att det är en väsentlig fördel att vara medveten om hur lite man vet och ha det som utgångspunkt.

11. Ett investeringsresultat kan egentligen inte utvärderas på kort sikt. En aktiv investering innebär oavsett aktivitet hela tiden en mängd beslut (explicita som implicita). Beslut att agera, beslut att inte agera, beslut att äga en investering, beslut att inte äga en annan investering, och alternativkostnaden av att göra det man gör och inte gör det man inte gör.

Precis alla investeringar som görs görs till en okänd kommande avkastning, och givet osäkerheten är det väldigt svårt att bedöma utfallet av en investering. En meterolog som anser att det är 70% sannolikhet att det blir soligt imorgon kan ha haft både rätt och fel oavsett om utfallet blev att det blev soligt (eller att det inte blev det), "after the fact".

Det enda sättet att utvärdera ett investeringsresultat, som inte är något annat än flertalet bedömningar och ett agerande, är över lång tid. Över längre tidsperioder kommer t.ex. ett bra investeringsresultat ha lägre sannolikhet vara enbart ett resultat av tur. På väldigt korta tidsperioder är det i princip omöjligt att avskilja tur från skicklighet. Citatet i början av detta stycke sammanfattar det hela på ett väldigt bra sätt.

För kort sikt för att ens kunna utvärdera ett investeringsresultat kan vara <5 år. En mer fungerande tidshorisont är kanske upp emot 10 år. Perioder på 15-20% år av bra avkastning gör sannolikheten att resultatet beror på tur väldigt, väldigt liten.

Det sagt så är jag helt medveten om att på en årlig basis säger inte mitt investeringsresultat ställt till t.ex. OMX-index någonting. Jag kan givetvis utvärdera enskilda beslut i vissa fall (där det t.ex. blev tydligt att jag missat någon parameter, eller helt felskattat sannolikheten för någon viss risk, eller kanske helt missat någon viss risk, eller att jag missat eller feltolkat en attraktiv investeringsmöjlighet). Men jag inser att mitt investeringsresultat över tid kommer bero nästan uteslutande på min portföljs koncentration mot ett visst fåtal investeringar och att prissättningen på dessa (och därmed avkastningen) inte kan utvärderas på kort sikt. Variationen över ett enskilt år ställt mot variationen på ett visst index under ett enskilt år är oftast helt ointressant.

Däremot är min målsättning och förhoppning att mitt beslutsfattande över tid skall generera en avkastning som är högre än den en indexinvestering skulle gett.

12. En attraktiv investering behöver inte innebära en låg värdering. Det är ett enkelt misstag att göra att tro att alla lågt värderade aktier är köpvärda (och omvänt, att alla högt värderade aktier ej är köpvärda). Ett företag är värt dess framtida kassaflöden diskonterade till nuvärde med hjälp av en diskonteringsränta som motsvarar investerarens avkastningskrav. Det gör att bolag som har potential att växa under en längre tid med lönsamhet ofta ser väldigt dyra ut värderingsmässigt. Men eftersom majoriteten av kassaflödena kommer flera år in i framtiden, och eftersom dessa (i exemplet) växer kommer vinster i närtid att missvisa bolagets framtida intjäningsförmåga.

Och på precis samma sätt (fast omvänt) snedställs intjäningsförmågan för bolag med fallande vinst och en till synes låg värdering kan ändå innebära att de diskonterade (krympande) vinsterna inte motsvarar nuvarande aktiekurs.

En hög värdering (och i vissa fall väldigt hög värdering) kan i många fall erbjuda en investering till en väsentlig säkerhetsmarginal och en väsentlig uppsida till en begränsad nedsida. 

13. Människan har ofta svårt att förutse förändringar och lätt att extrapolera (och rationalisera) befintliga omständigheter. Det fenomenet verkar synas på börsen hela tiden, där vissa aktier kan handlas till en låg värdering på grund av en viss (känd) riskfaktor. Om en sådan faktor är känd används den ofta som rationalisering till att förklara värderingen. Det finns flera exempel där låga värderingar i många år rationaliserats vartefter de förändrats till höga värderingar (vartefter dessa rationaliserats). Människan har en tendens att vilja förklara saker i efterhand och (tro sig) veta anledningen till att varför något är som det är. Det är precis på samma sätt vad gäller investeringar.

Men att genom rationaliserirngar försöka förklara varför nuläget är som det är är knappast lönsamt för en investerare. En investerare borde istället fokusera på hur något borde vara och vad för generella rationaliseringar som just nu verkar gälla men som kan vara felaktiga. Att extrapolera nuläget är sällan lönsamt och gör i många fall att en investerare agerar tvärtemot vad han eller hon borde göra.

Ett par bra citat

"Today people who hold cash equivalents feel comfortable. They shouldn't. They have opted for a terrible long-term asset, one that pays virtually nothing and is certain to depreciate in value."

— Warren Buffett

"Experience tends to confirm a long-held notion that being prepared, on a few occasions in a lifetime, to act promptly in scale, in doing some simple and logical thing, will often dramatically improve the financial results of that lifetime. A few major opportunities, clearly recognizable as such, will usually come to one who continuously searches and waits, with a curious mind that loves diagnosis involving multiple variables. And then all that is required is a willingness to bet heavily when the odds are extremely favorable, using resources available as a result of prudence and patience in the past."
— Charlie Munger

"The whole concept of dividing it up into ‘value’ and ‘growth’ strikes me as twaddle. It’s convenient for a bunch of pension fund consultants to get fees prattling about and a way for one adviser to distinguish himself from another. But, to me, all intelligent investing is value investing – acquiring more than you are paying for. You must value the business in order to value the stock."
— Charlie Munger

"The number one idea is to view a stock as an ownership of the business and to judge the staying quality of the business in terms of its competitive advantage. Look for more value in terms of discounted future cash-flow than you are paying for. Move only when you have an advantage."
— Charlie Munger

"Intelligent people make decisions based on opportunity costs."
— Charlie Munger

"I’m not entitled to have an opinion unless I can state the arguments against my position better than the people who are in opposition. I think that I am qualified to speak only when I’ve reached that state."
— Charlie Munger

"The safest way to try to get what you want is to try to deserve what you want. It’s such a simple idea. It’s the golden rule. You want to deliver to the world what you would buy if you were on the other end."
— Charlie Munger

"Investors should be skeptical of history-based models. Constructed by a nerdy-sounding priesthood using esoteric terms such as beta, gamma, sigma and the like, these models tend to look impressive. Too often, though, investors forget to examine the assumptions behind the models. Beware of geeks bearing formulas."

— Warren Buffett

Inför det kommande investeringsåret

Jag är fullt medveten om att det kommer krävas mycket jobb för att hitta riktigt attraktiva investeringsmöjligheter, nästkommande år, som föregående och och som detta år. Men jag vet också att sådana kommer existera helt oberoende av allmänt "börsläge". Det kommer alltid finnas orosmoln och om man är villig att se tillbaks på historien så har det alltid funnits ett överflöd av orosmoln (oljekriser, valutakursrörelser, konjunkturindikatorer, politisk instabilitet och så vidare, och så vidare). Och om man har öppna ögon så kan man också inse att attraktiva investeringsmöjligheter kommer finnas oberoende av dessa (eller kanske delvis som ett resultat av dessa). Men en investerare som har fokus på fel saker redan i utgångsläget har uteslutit sig ur spelet innan det ens har börjat.

Det enda (även om det knappast är "bara") jag behöver göra är att se till att vänta tills ett attraktivt investeringsläge uppenbarar sig och då agera. Och givetvis, för att dels kunna identifiera ett sådant läge krävs ett kontinuerligt jobb och för att agera och agera rätt krävs ett rationellt beslutsfattande och en riktig bedömning av såväl risker som möjligheter. Och framför allt så är en förutsättning en förmåga att kunna vänta och att kunna vara inaktiv under långa perioder (och att vara aktiv under andra).

Jag går in i nästa investeringsår med en relativt stor andel likvida medel i förhållande till det totala portföljvärdet men med ambitionen att leta efter väldigt intressanta möjligheter och vid rätt läge vara fullinvesterad. Det läget kan komma om en månad, om ett år eller om fem år.