Börsåret 2011

När jag skriver detta, fredagen den 30 december 2011, dvs årets sista börsdag, så är min portfölj i skrivande stund upp 2,7% mot Stockholmsbörsen som är -16,7%. Min portfölj består i dagsläget av 6 st bolag och har under året som mest haft 8-9 innehav (om jag inte missminner mig) och som minst haft 5 st innehav. Dvs en rätt så koncentrerad portfölj.


Jag tänkte precis som förra års inlägg återgå till vad jag gjort bra och dåligt under året, dvs lärdomar och framgångar. Men innan det så ska jag snabbt titta tillbaks vad jag skrev för ett år sedan om vad jag trodde om börsen, i Börsåret 2010. Min utveckling det året var när inlägget skrevs, den 27/12: "I skrivande stund så är min portföljutveckling kring 56%, eller 32% över index."


Som vanligt kan man konstatera att det aldrig blir som man tror, och vad jag skrev då var bland annat:

Min allmänna börstro inför 2011 är: försiktigt optimistisk.


"Jag kan sammanfatta min tro såhär: Jag tror vissa industrier, branscher, marknader går på högvarv just nu såväl sett till vad som presteras och sett till den tillhörande värderingen. Men jag tror även att det finns marknader som sackar efter. Jag konstaterar att världen är i samma situation som innan finanskrisen: Kina agerar draglok. Vi har en stor skuldbörda såväl i USA som i Europa och de främsta direkta hoten skulle vara statliga betalningsinställelser (korrekt uttryckt?). Kort och gott så är det precis som vanligt: Det finns saker som talar för och det finns saker som talar emot. Det är precis som det har varit 2004, 2005, 2006-2007, ja, precis alla år. Det har aldrig funnits en unisont accepterad bild av vart världen är på väg, och vid de få tillfällen det faktiskt gjort det så har den korrekta vägen ofta visat sig vara precis tvärtom. I efterhand, givetvis.

Tror jag att vi befinner oss på någon sorts topp? Nej det tror jag inte. Jag kan konstatera att mitt största innehav Royal Unibrew fortfarande kämpar i tuffa marknader med återhållsamma konsumenter. Jag kan konstatera i Sverige genom folk jag känner som jobbar som bland annat "finanssäljare" et cetera att det är många som fortfarande är rädda efter den senaste krisen och därför "inte vågar satsa" utan tänker väldigt återhållsamt. Igen: detta är något jag tror varierar mellan olika branscher et cetera, det finns givetvis branscher eller avseenden som visar på det totalt motsatta. Men att vi skulle befinna oss på någon form av konjunkturtopp kan jag bara inte resonera som rimligt över huvud taget.

Jag tror därför att ett rimligt scenario är att ett par lugnare år på börsena framöver. Den stora uppgången har nog varit förmodligen och det kommer bli svårare att hitta fynd. Vinstmässigt så finns det nog fortfarande förbättringar att göra i många fall, men jag tror att eventuella kursuppgångar kommer komma multipelmässigt, dvs lite högre multiplar ju längre bort från recessionen vi rör oss. Detta är även det klassiska riskhöjarscenariot, dvs att man motiverar sina investeringar på allt högre multiplar. Vid en eventuell vändning nedåt blir effekten dubbelt, där företagets vinster såväl som multipel sänks. Det är viktigt att komma ihåg detta på stigande börser, då det är väldigt lätt att gå fel på sikt.

Dvs summa summarum så tror jag varken att börsen ska upp väsentligt eller att den ska ner väsentligt."

"I övrigt så tror jag att verkstad fortsatt kommer värderas högt och att samma sektor förmodligen har goda möjligheter till vinstförbättringar kommande år även om som sagt multipelvärderingen  för sektorn redan är hög."


"Jag tror att det kommer bli väldigt svårt för mig att få en lika bra avkastning 2011 som jag har fått 2010. Det kommer som sagt vara svårare att hitta rätt i en högre värderad börs, samtidigt som riskerna, eller "fallhöjden" är väsentligt högre just nu än våren 2009 (dvs cirka 90% från dagens indexnivåer). Dock så har jag i de innehav jag följer och äger en bestämd åsikt om att inget på något sätt är fullvärderat. Jag sätter 30% som ett rimligt mål för mig att försöka nå, vilket absolut inte blir någon barnlek, men jag vill ändå hävda att det känns rimligt"




Sammanfattning av 2011
När man läser vad man skrev för ett år sedan, efter ett helt år av nya erfarenheter, nya insikter, nya lärdomar, så är det så att man knappt kan relatera till det längre. Jag gick in i 2011 med en allmän tro på att det fanns mycket som talade på att vi inte sett den totala återhämtningen än: rent marknadsmässigt i att många regioner inte återhämtat sig. Östeuropa skulle vara ett exempel. Rent sentimentsmässigt så konstaterade jag också att en hel del kapital inte vågat sig tillbaks till marknaden med 2008 så färskt i minnet. Det kan man se bevis på på rätt så många sätt i sin egen närhet förmodligen. Rent bolagsmässigt så kunde nog alla se att det hänt väldigt mycket i bolagen, speciellt på marignalsidan/effektivitetsmässigt. Det som skulle dra vinsterna ytterligare var volymåterhämtningen som hittills inte kommit -och den kom aldrig. Hade den kommit i våras/somras så hade de marginalerna vi sett då förmodligen fått tidigare marginaler att fullkomligt blekna. Förmodligen var det därför som många fortfarande var villiga att ta risk i verkstad och annat, efter en så stor uppgång sedan börsen vände 2009.


Men så vet vi alla vad som hände under senvåren till sensommaren 2011. En sådan händelse som är extremt svår att hantera för en individ som investerar på aktiemarknaderna då sambandet mellan det som händer i realekonomin och det som händer på börserna jämfört med det man tror händer på bolagsnivå vinstmässigt först verkar gå åt helt skiljda håll, men där den reella effekten på ekonomin efter ett tag kommer att förändras kraftigt och då följaktligen även vinstprognoserna på bolaget. Då sätts man som investerare på ett av de svåraste proven man någonsin kan tvingas gå upp emot. Det är då det blir extra tydligt vem som simmat naken och inte. Vem som har en tydlig investeringsfilosofi, ven som tydligt vet varför man agerat/tagit position/exponerat sig på ett visst sätt. Vem som har en tydlig tidshorisont. Vem som redan från börjat identifierat vilka risker man tagit. Vem som lyckas hålla känslorna borta och hålla huvudet kallt. Vem är öppensinnad och objektiv nog att erkänna där man gått fel och agera därefter. Vem som är erfaren nog att klara den extrema påfrestningen av att eventuellt tvingas gå emot den stora massan och bara ha sin egen övertygelse att luta sig tillbaks emot.


Och det är också i sådana perioder det som tydligast märks vilka som kommer vara vinnare på börsen på sikt och vilka som inte kommer vara det. Det är vid de här få tillfällena som det gäller att agera rätt. Kalla det 80/20 regeln eller vad du vill.




Jag har egentligen inte så mycket att säga om mitt resultat 2011. Jag tror att jag som mest låg cirka 11% back för helåret, och större delen av tiden efter sommaren låg jag kring 7% back. De innehav jag nämnt på min blogg som var basen inför 2011 har i princip bestått i portföljen, även om vikterna ändras från tid till annan. De affärer jag gjort under tiden har bidragit till avkastningen, dvs bolag som inte fanns i portföljen till en början av året och kanske inte finns kvar. Bland annat kan jag nämna Betsson som jag började köpa på 145-148 kronor innan oroligheterna började på börserna i världen. Det innehavet ökade innehavet jag väsentligt på nivåer (ej i någon speciell ordning) kring 135, 125 och som lägst 119 kronor (aktien bottnade på 110 kr om jag inte missminner mig), och Betsson utgjorde under en tid mellan 20-25% av min portfölj.


Jag är lite delad av at tutvärdera hur min avkastning gått relativt vs absolut. Relativa mål har jag egentligen inte, men samtidigt måste jag inse att mot bakgrund av att jag bara äger nordiska aktier så är det en extremt fördel för mig att min portfölj utvecklats svagt positivt under året när marknaden generellt tappat kring 1/6-1/5 av värdet på aggregatet. Över tid så innebär det (även om jag givetvis inte är nöjd med en årlig avkastning på strax under 3%) att jag får större möjlighet att hitta bra investeringsmöjligheter samtidigt som jag bevarar mitt egna kapital för att i en större grad att ta vara på de möjligheter som oundvikligt kommer uppstå. Dvs fler baseballs att swinga på med ett större swinging bat - så det är klart att mot bakgrund av marknadsutvecklingen i år, så är jag nöjd med mitt resultat. Det innebär också att över en period av de två senaste börsåren så har index gett en avkastning om 3,2% på två år, medans min portfölj avkastat  60,2%.


För att utvärdera det jag gjort bra och dåligt så har den gamla vanliga kategorin dumheter samma beståndsdelar som vanligt, även om jag nog får säga att jag agerat dumt i mindre utsträckning än förra året. Jag har köpt två aktier utan att läst på ordentligt, främst på inrådan av andra (bara begränsade delar av min portfölj) och dessa affärer utgör i princip majoriteten av de förlustaffärer jag gjort under året. Lesson learned? Jag hoppas det. Jag varit mindre aktiv än vanligt, och det syns bland annat i mer än halverade courtagekostnader. Jag har inte riktigt uppfyllt mitt mål att klara att hålla huvudet kallt i alla situationer, även om jag inser att det är ett mål man måste jobba på. Igen, som jag skrivit tidigare: man måste öva för att få sin courage of conviction, det kommer inte över en natt. Man måste ha väldigt många referenspunkter och man måste ha gjort en en väldigt grundlig analys/ett väldigt grundligt tankearbete. Och så måste man givetvis leta efter att utveckla den, den kommer inte av sig själv. Som exempel kan jag säga att jag lyckades med konststycket att sälja delar av mitt Royal Unibrew innehav på nivåer precis över årslägsta (visserligen för att jag ville öka mitt Betsson innehav, men ändå).


Jag ser ingen större anledning att uttala mig om börsåret 2012 mot bakgrund av börsåret 2011 -och vad jag trodde innan det året. Det är bara att inse att framtiden kommer bestå av en kedja av mer och mindre förutsägbara händelser och ju längre bort tidshorisonten sträcker sig - ju mer omöjligt blir det att ha en precis prognos. Men på den positiva sidan kan nämnas att det inte på något sätt är viktigt för att skapa sig bra investeringresultat. Målet borde vara att köpa aktier som är beroende av att så få antal händelser i framtiden som möjligt måste ske, att köpa aktier där det som finns nu/det som är bevisat är betydligt viktigare än det som kall komma sen/ det som väntar i framtiden. Margin of safety.




Det jag tar med mig in i 2012 är följande: -en hel del insikter och lärdomar kom genom att, mot bakgrund av detta börsåret, se följande video Warren Buffet speaks to UGA students samt att läsa Warren Buffet - The making och an american capitalist -jag läste såväl boken som såg videon för första gången i December i år, 2011.


-Inse att extremt bra möjligheter kommer inte i massor. De kommer i ett extremt fåtal tillfällen under din livstid. Att satsa lite när tillfälle väl ges är nästan lika illa som att inte satsa allt.


-Inse vikten av att på sikt bygga din egen "courage of conviction". Kan du inte se till att göra det kommer du aldrig få extremt bra resultat. Du måste genom erfarenhet, objektivt tänkande, hårt arbete, kreativt tänkade, extremt riskfokus kunna landa i en uppfattning som du håller i vått och torrt genom olika marknadslägen -tills du får rätt eller till något ändras och därigenom din uppfattning ändras.


-Så länge jag har ett par fåtal möjligheter som jag anser riktigt attraktiva finns det ingen anledning för mig att inte fokusera min portfölj.


-Läs om boken ovan och se om videon ett par gånger och mot bakgrund av dina egna erfarenheter se hur Warren Buffet gjort några av sina bästa investeringar: Han investerade när ingen annan trodde på börsen. Han investerade när alla trodde att framtiden aldrig varit så osäker som då. Han investerade i bolag som många var övertygade var på randen till undergång, men där han ansåg att väntevärdet var positivt/ risk rewarden var fördelaktig och där det på sikt fanns en franschise som hade ett väldigt stort värde. Han väntade och väntade, ibland 2-3 år innan investeringen betalade sig, och igenom perioder där kursen gick väsentligt under vad han betalat. Det är otroligt nyttigt att efter en period av egna erfarenheter läsa och ta del av andras erfarenheter, och då menar jag speciellt de som faktiskt har lyckats. Det är omöjligt att på riktigt greppa att på riktig ta till sig något man läser om man inte han kombinera det med egna "first hand" experiences. Det är först då man kan se helheten och på riktigt inpränta något.


-Se hur Warren Buffet har haft en så extrem fokusering på pris och risk reward/väntevärde att han varje gång börsen varit högt värderad och nästan innan alla stora ras stått utanför börsen. Inte på en makroprognos eller en timing:fråga. Utan endast och endast pga ett extremt objektivt synsätt på marknaden. Tycker han inte att det är billigt så är han inte i marknaden. Inse att det kommer finnas tider att vara i marknaden och tider att var utanför marknaden -som du själv måste identifiera.


-Inse vikten av kapitaleffektivitet, och att det är det enda som räknas. Avkastning på satsat kapital. Inse också hur viktigt det är att du kommer rätt med agentproblematiken där det kanske inte alltid är i en ledning intresse att se till den bästa allokeringsmöjligheten för ägarna av bolaget, aktieägarna. Att vara chef över ett så stort bolag som möjligt, "group-think"-inspirerat (vi är bäst, vi är överlägsna, vi ska erövra världen med vår produkt/tjänst) tänk i en organisation kan ofta göra att avkastningen för aktieägarna blir långt i från vad den skulle kunna vara. När man identifierat en ledning/management som i det yttersta förstår och inser vikten av aktieägartänk, inse vilket värde det kan ge på sikt.


-Tänk risk, risk och åter risk. Glöm aldrig regel 1: Dont lose money. Glöm aldrig regel 2: Don´t forget rule #1. Risk skall vara första utgångspunkten i varje investering.


-Sluta aldrig leta efter fler möjligheter. Det är naivt att tro att man över tid skall ens få någorlunda avkastning om man bara har en handfull aktier i sitt univers. Ju fler stenar man vänder på...




Det var nog det tror jag. Mot slutet av året har min portfölj igen blivit väldigt fokuserad och mina tre största innehav utgör nu cirka 60% av portföljen. Jag har faktiskt ingen aning om vart börsen skall gå under 2012, och jag har ingen aning om vad som kommer hända i världsekonomin. Men däremot så vet jag att det finns möjligheter därute och det är upp till mig att hitta dom och att värdera dom rätt. Som vanligt så har jag svårt att känna något annat än ödmjukhet: du är inte bättre än din senaste affär, och bra resultat ett år är verkligen ingen garanti alls för ett bra resultat kommande period.


I ett osäkert läge som nu kan det vara skillnaden mellan natt och dag med ett bolag som har kassaflöde över och som använder det till att dra nytta av nedtryckta kurser och ett bolag som inte gör det. Royal Unibrew har i dagsläget 10% av MCAP i fritt kassaflöde (efter skatt/investeringar) och planerar att återföra dessa. Skulle vinsten och kassaflödet sjunka 10% och kursen 40% i ett tråkigt marknadsläge med vinstnedrevideringar så innebär det att bolaget kan återföra 18% årligen mot 10% idag (eller 54% mot 30% över en treårsperiod). Sett över tid bör detta vara en attraktiv egenskap i ett osäkert och volatilt börsläge.


Kan snabbt tillägga att min börssyn på sikt ännu inte är helt bestämd. Jag noterar att på Shiller PE och liknande, och även en övning som jag själv och en kompis gjorde med snitt PE-tal, så är börsen just nu i ett läge som varken är billigt eller dyrt sett till historik. Jag vet att risken för EURO området är extrem. Jag vet att den skuldbörda som nu förflyttats till statsnivå nu måste betalas av och det kan inte annat än resultera i lägre tillväxt framöver. Och detta är problem som varken kan eller kommer försvinna över en natt. I den andra vågskålen, om man frågar sig vad som är inprisat, så kan nog vem som helst konstatera att vi befinner oss långt ifrån det euforiska läget som alltid kommer efter 4-5 år av kraftigt stigande börser. En stor del av marknaden är medvetna om risken i o m att problembilden är väldigt känd, och i o m att det inte var lång tid sedan förra krisen. Därför tror jag inte att "dumb-money" i samma utsträckning är på marknaden - och det syns nog även i multipelvärderingen (även om prognoserna är extremt osäkra). Ser man till historiken så finns det inte heller så starka samband mellan ekonomisk utveckling, BNP, och börsutvecklingen. Som Warren Buffet beskriver i videon ovan så finns det perioder med starkt stigande BNP där börsen står still, och tvärt om. Därför får man inte glömma att det handlar om värdering. Vad som är inprisat och inte. Det räcker inte att konstatera att "BNP blir nog svag kommande tre år", eller givetvis omvänt. Så jag är väldigt kluven. Det kan komma utvecklingar realekonomiskt som gör att index ner mot 700 motiveras, men även tvärt om, att högre indexnivåer motiveras.


Jag avslutar med att igen säga att det är inte svaret på den frågan som är avgörande för vem som lyckas skapa bra avkastning och inte.


Jag önskar alla lycka till inför nästa år. Ett år (och börsår) som jag se extremt mycket fram emot.




mvh

Mina kommentarer och anteckningar från en slagig börs

Inleder med en lång ingress

Detta blogginlägg kommer vara av blandad natur, då det är det första på cirka ett halvår som jag skriver, och då det är ett försök att få en mer allmän börs- och investeringsfilosfisk inriktning än vad som varit tidigare (jag har väl försökt att få en del av artiklarna att vara åt det hållet, men det har ju även förekommit rent företagsspecifika artiklar även som synes).

Det kommer bli svårt att få ihop det här inlägget eftersom jag skulle vilja ge mina kommentarer på dagens börs, på dagens förutsättningar och på mina lärdomar investeringsmässigt då jag anser mig börja få en mer och mer erfaranheter. Jag har ju trots allt varit aktiv på börsen i flertalet år, även om jag själv anser att jag kanske saknar en 20 års erfarenhet för att komma någorlunda i närheten av den punkt där folk borde ta vad jag säger på i alla fall visst allvar. Tillsvidare anser jag verkligen inte att någon skall följa det jag skriver (jag anser inte att jag är i position att ge rekomendationer), eller hålla med om det jag säger, utan mer se det som en viss persons tolkning av ett visst givet urval av information ur det stora informationsunivers som finns. Kritisk granskning och eget tänkande är det enda som räknas, och det enda som kan leda nånvart investeringsmässigt.

Ett citat som verkligen applicerar på börsen (med börsen menar jag även investeringar i stort) är följande:

As to methods there may be a million and then some, but principles are few. The man who grasps principles can succesfully select his own methods. The man who tries methods, ignoring principles, is sure to have trouble.
-Ralph Waldo Emerson

Det här inlägget kommer bli svårt att skriva och det kommer förmodligen även att ta lång tid, då det är så mycket jag vill säga, och samtidigt är så mycket jag har kvar att lära (så mycket jag fortfarande är osäker på). Men det är trots allt flera 100% effektivare att uttrycka sig i skrivna ord än det är att uttrycka sig i uttalade ord, bland annat eftersom det blir mer eftertänksamt.

Jag hade tänk att dela på denna bloggen mina privata portföljanteckningar som jag seriöst började med 2010 på våren, ungefär i samband med den första riktiga ”grek-frossan”. Jag gjorde det eftersom jag, som många andra, kände känslor i magen direkt avstämmande från de snabba börssvängningarna (precis som man alltid gör), och ständigt ställer mig frågan hur man kan lära sig att se förbi dessa till 100%. Den psykologiska effekt som är så lätt att läsa om och att tala om men som är så otroligt svår att stå emot, och svår att ta bort från sina investeringsbeslut, speciellt när det stormar på marknaden.

Jag tänkte efter att ha samlat ihop flera av dessa anteckningar dela dem i ett långt inlägg på bloggen, främst för att det är kul (och enormt utvecklande att skriva) samtidigt som väldigt många mer skulle kunna ta del av dem och själva i vissa fall säkert få något värde ut ifrån dem.

Vill bara även poängera att jag starkt rekomenderar att göra detta: skriv ditt portföljinnehav,  dina tankar om varför du köpte varje aktie, och även hur du agerar och hur dina tankar om investeringarna förändras när det blåser på börsen. Man dras i princip alltid in i samma tankemönster, och jag kan inte beskriva hur givande det var nu, kring den 15e juni 2011, att läsa om hur jag kände, hur jag resonerade och hur min portfölj gick kring den 7 maj 2010.

-Min portföljs utveckling våren 2010, vad jag ägde och hur börssvängningarna drabbade mig-

Börssvängningar och massplsykologi – världen är en hemsk plats.. eller ?

Det är inte så lätt att kommentera ett ämne som har en miljon infallsvinklar och flera miljoner möjliga outcomes –det är svårt att diskutera världsekonomi och det är svårt att diskutera mikro(bolags)ekonomi därtill. Det måste alltid göras antaganden, det måste alltid göras förenklingar, och det finns alltid andra sätt att göra det.

Tänk tillbaks på vilket investeringsbeslut som helst, de som köpte Swedbank på 16 kronor efter finanskrisen och vad de tog för bet. Ett bet var garanterat att ingen devalvering i Östeuropa skulle ske. Nu, se hur vi tolkar affären i efterhand. Eftersom kursen står bra mycket högre än 16 kronor så tolkar vi det som ett genidrag (rätt eller fel, döm själv, det är förmodligen en diskussionsfråga).

Men, min poäng här är att alla beslut alltid kommer innebära förenklingar och implicita bet. Precis vartenda beslut kommer göra det. Vad du än gör för beslut, antingen genom att göra en investering eller genom att avstå från att göra en investering så har du gjort ett implicit bet.

I dagens informationssamhälle så går det att hitta negativ som positiv information om precis varenda enskild variabel/faktor som tillkommer vid ett investeringsbeslut. Låt det vara Östeuropa och devalvering, som ovan. Låt det vara mer aktuellt, som grek-frossan på dagens börs, kring den 16:e juni 2011.

Nu till poängen:

Min poäng är, att precis som i fallet ovan med Swedbank, så måste man i varje enskilt beslut göra antaganden, som vid varje given tidpunkt, ur någons synvinkel, kommer att gå att (i brist på bättre ord)  idiotförklara. Att Swedbank kostade 16 kronor berodde knappast på att risken för devalvering var låg. Då hade den aldrig kostat 16 kronor i första läget. Investeraren (vi har nog alla hört exempel på folk som gjorde) som köpte aktien på 16 kronor antog att det inte skulle ske någon devalvering.

Precis genom den grunden går det alltid att debattera i efterhand såväl som i förhand om det var ett bra beslut. Det går säkert att hitta 10 nationalekonomer som kan berätta hur nära det var devalvering, och 10 nationalekonomer som kan debattera hur osannolikt det var att en devalvering skulle ske. Så därför går det att argumentera att det var en idiotaffär lika väl som det går att argumentera att det var en geniaffär.

Det jag försöker få det att mynna ut i är:

När du tar ett beslut om ett köp/sälj i en enskild aktie (eller korg av aktier), och därför tar ett implicit makrobet så

-kommer det alltid finnas mer utbildat/kunnigt/erfaret folk som delar din åsikt / är tvärtemot din åsikt

-kommer det alltid gå att få ditt beslut att, ur någons synvinkel, ur någon risksynpunkt, att se väldigt orationellt ut

-kommer det även efter utfallet är känt gå att argumentera hur rationellt / ej rationellt det var

Vilket leder fram till att det enda riktiga sättet att utvärdera vem som gjorde det rätt är att se vem som fått avkastning över tid. Det finns egentligen bara en regel:

Aktiemarknaden belönar den som får rätt.

(Inte den som jobbar hårdast, inte den som läser mest, inte den som är bäst på att räkna. Utan den som av egentligen oviktig anledning får rätt).

Men kanske viktigast, igen: när du tar ett investeringsbeslut i en aktie som handlats ner, så kommer du att få ta en syn som motsätter någon form av allmän uppfattning. Du kommer aldrig ifrån det.

Jag kan tillägga att min väldigt starka tro på investeringar är ur ett bottum up, value-perspektiv. En aktie är en del i ett bolag, och en investerare vill med en säkerhetsmarginal kunna tillskanska sig en god avkastning genom att köpa ett bolag (köpa kassaflöden) till ett attraktivt pris, och genom de framräknade kassaflödena och (absolut allra viktigast) priset som han/hon betalar få en sufficient avkastning. Det skulle kunna vara en av många definitioner på det hela.

Det finns egentligen två olika situationer som kan uppstå vid en marknadssättning.

i)                    Det ena är att förutsättningarna på för företagen att generera vinster sjunker drastiskt av någon omvärldsfaktor, vartefter kurserna givetvis kommer (och skall) prisas ned.

ii)                   Den andra situationen är när investerarkollektivet tror att att något har ändrats och att företagens förmåga att generera vinster har drastiskt förändrats, men där det egentligen inte skett någon (är någon skillnad), men där kurserna prisas ned ändå.

Det blir essentiellt att skilja på dessa två.

Mitt argument är det här: Vid den stora majoriteten av tillfällena, så tjänar en generell småsparare på att inte bry sig om det negativa makroscenario som uppstått, och bör därför underlåta att sälja efter en sättning och när också det allmänna investerarkollektivet  är som mest pessimistiskt.

Eller som Peter Lynch en gång sa:

"Far more money has been lost by investors preparing for corrections or trying to anticipate corrections than has been lost in the corrections themselves."

Peter Lynch

Jag skall försöka illustrera detta med  ett eget exempel, hämtat ur min egna portfölj år 2010. Detta kommer illustera mitt eget (felaktiga) tänk, min egna förmåga att bli påverkad av känslorna på börsen från tid till annan.

Jag kan villigt erkänna att jag är långt ifrån perfekt börsmässigt och att jag kontinuerligt gör misstag. Men det är genom att erkänna misstagen och jobba på dem som man utvecklas. Och jag kan även tillägga att det även är med viss reservation och viss betänksamhet som jag väljer att lägga ut mina ”dagboksanteckningar”.

Exemplet nedan kommer vara hämtat från våren 2010, ett börsår som slutade mycket bra för min del, men som precis alla tidigare år innehöll stora svängningar. Dessa blir speciellt tydliga i min portfölj eftersom den ofta är väldigt fokuserad med färre innehav och har ibland en väldigt stor exponering mot innehav som jag tror mycket på. Det här är alltså en period under våren 2010 där min portfölj på ett par dagar hamnade kraftigt back på årsbasis, och där återhämtningen inte kom förrän ett par månader senare, kring september.

Fredag 7 Maj 2010

Börsen sjönk natten till fredagen 9 % på någon minut i USA. Orsaken var först och främst en feltryckning sas det och viss återhämtning kom. Börsen i Europa och Sverige föll handlöst dagen efter (på fredagen).

Alla innehav var ner och som mest var portföljen ner 6-7%.

Hade dagen innan ”ökat” och ”snittat ner mig” så efter att ytterliggare ordrar gått igenom var portföljen 15-20% belånad och ner 7%. Sålde av jämnt över alla innehav och köpte även en stor del (ca 10%) XACT Bear. Låg totalt likvid cirka 15-20% när dagen var slut och alltså positionerad för ytterliggare nedgång. Sålde av även favoritinnehaven , RU och KNOW IT bla, till stor del även om jag behöll poster.

Helt enkelt kändes det inte bra att se portföljen ned 7% samtidigt som den var belånad. Vet inte hur jag resonerade när jag positionerade mig för ytterliggare nedgång delvis genom XACT. Man kände också tydlig personlig negativ påverkan och oroligheter över att en till konjunkturtörn skulle uppenbara sig. Och att bolagens återhämtning skulle hämmas och därmed skulle mina prognoser sättas ut spel. Borde dock vara naturligt att känna såhär vid börsfall och det är förmodligen samma symptom som alla andra aktörer som säljer känner.

Kanske borde man lära sig att hålla ut en sådan här dag? Även om det kändes vettigt att försöka stoppa fallet lite genom att sälja av, och även om belåning knappast är att önska i börsfall.

Gå emot trenden eller var ”contrarian” blir kanske allra mest viktigt en sådan här dag? Det är iallafall uppenbart vad man går miste om genom att inte kunna öka och ligga steget före en sådan dag.

Tisdag 11 maj 2010

Travelpartner rapporterade och gjorde det bra. Bra tillväxt borde i optimalt fall gå att räkna hem kring 3 kr VPA. Aktien steg till 25 kronor och jag sålde av en viss del av innehavet. Vet inte riktigt varför men när utvärderar i efterhand ser caset väldigt starkt ut på sikt. Speciellt om man börjar räkna på 2011 där skalbarheten bör visa sig ytterliggre.

Än en gång var man förmodligen påverkad av kortsiktighet. Dvs att ett förmodat svagare q2 pga askmolnet bör kunna påverka aktiekursen negativ. Dock påverkar detta knappast det långsiktiga värdet och än en gång påtalar sig läxan att man bör lära sig att titta ”längre fram än näsan”. Det måste man förmodligen göra om man vill vara en vinnare på marknaden. Bra tillväxt, hög skalbarhet, nettokassa och bra utdelningspotential bör gör aktien till ett starkt framtid kort. Bör kunna kompletteras med Doro, ett bolag i exakt samma situation ”affärsmässigt” och samma VPA prongnos som en parentes.

Imorgon rapporterar Phonera som handlas kring p/e 8 och det ser intressant ut. Speciellt på lönsamhetssidan ska det bli intressant att se vadsom hänt.

Kan notera i övrigt att: det känns så mycket mer lockande att söka kortsiktiga vinster, och RU som kanske är det mest stabila bolaget är det man tittar minst på i nuläget. Det känns föga lockande då inte mycket lär hända informationsmässigt de kommande månaderna. Dock är det även här helt fel inställning då det förmodligen är fundamentalt och långsiktigt en betydligt bättre investering. Man måste lära sig att tänka mer långsiktigt och inte jaga ”snabba” pengar. Då tillhör man förlorarna där ute sannolikt.

Onsdag 12 maj 2010

Phonera levererade en bra rapport och det känns lägligt att öka då framtiden känns rätt säker för det bolaget. Än en gång påtalar sig svårigheterna med det psykologiska. Nu efter raset vill man fylla på portföljen till max efter att ha sålt av stora delar för någon dag sedan. Givetvis är man som mest positiv när det är lugnt men jag inser att samma siffror idag skulle få mig att känna rädsla förutsatt att börsen faller likt den i fredags.

Det blir mer och mer tydligt att man måste avskärma sig. Köpa och inte sälja, nästan oberoende vad som händer. Denna veckan har jag hamnat i kölvattnet och agerat efter vilket har kostat mig mycket pengar.

LITA PÅ DINA SIFFROR OCH VAR KALL.

Måndag 17 maj 2010

Småbolagen föll rätt så mycket inledningsvis trots att OMX bara var marginellt ned. Orders gick igenom i RU och med cirka xx xxx i likvider passade jag på att öka i Know IT och Phonera även.

Känns generellt som om det är nu man ska öka. Många bolag på p/e7-9 på årets vinst vilken i många fall kan förväntas stiga till 2011. Det ser rätt så bra ut med andra ord.

Och överlag så känns det som om man vill tjäna stora pengar på aktier så måste man gå emot strömmen. Det innebär att vara kall och köpa i lägen där man annars ofta är rädd. Och undgå att bli ”rädd” och helt plötsligt se mörkare på framtiden bara för att börsen faller.

Vid börsraset fredag 7 maj var jag en förlorare eftersom jag sålde efter. Börsen måste gå ner mycket för att att jag ska bli tvångsinlöst om jag väljer att ha låg belåning samtidigt som många multiplar skulle bli väldigt väldigt låga.

Så jag ser det här som ett läge att köpa inför framtiden. För det har ju inte kommit in några indikationer på att bolagens framtid skulle se påvisbart sämre ut än?

Måndag 25 maj 2010

Börserna föll idag igen efter att någorlunda ha stabiliserats under förra veckan. Vissa dagar kom med rätt bra uppgångar i ens innehav och man kännde sig direkt ”bättre till mods”.  Nu när börserna faller igen känner jag mig dock rätt så lugn. Jag vet nu av erfarenhet att även om jag inte kan veta vilka effekter denna kris har på ekonomin på vare sig lång eller kort sikt lönar det sig inte för mig att försöka förutspå marknaden. Jag vet även att det är i sådana här marknader man kan göra bra affärer om man är lite långsiktigt. Det sämsta jag skulle kunna göra dock är att börja sälja nu när jag är ”rädd” efter viss nedgång. Jag menar, förra veckan var jag ju vid gott mod bara efter en bra börsdag till exempel.

Även värt att tänka på: ” Börskurser kan falla och halveras på bara några dagar. Ekonomin i stort svänger mycket långsammare. Det är förmodligen därför som börsen alltid ligger före ekonomin i konjunktursvängningarna. Därför bör börsrasen ”klaras av” mycket snabbare i nedgång”.

Får även lära mig och vänja mig vid att jag inte kan, eller någonsin kommer kunna, räkna med att ha pengar från börsen vid varje given tidpunkt. Jag kommer förmodligen inte få se nya rekordnivåer i min portfölj på ett bra tag vilket är lika bra att vänja sig vid. Den läxan har jag dock redan lärt mig för 5-6 år sedan.

Tisdag 29e Juni 2010

Know IT har för andra gången sedan greklandskrisen noterats kring 71-72 kr och sedan fallit drastiskt under 60. Igår nettosålde ett par stora (Goldman Sachs och SHB bland annat) och det är 12 bankdagar cirka kvar till rapporten för q2. Idag vände den upp pga att Stockpicker tog in den i sin referensportfölj igen. Jag har iaf ökat innehavet som nu utgör cirka 38% av portföljen och borde börja läsa in mig riktigt inför rapporten för att kunna ta ett bättre beslut efter rapporten. Aktien brukar även röra sig mycket kring rapporterna och i dagsläget känns det som att innehavet borde behållas till dagarna innan rapporten iallfall. Det är alltid värt att minska lite inför rapporter.

Det är iallfall som vanligt: Så fort en aktie faller så tappar man självförtroendet och är rädd att det är något man inte vet. Ibland ska man lyssna på marknaden, men om man alltid handlar efter marknadens humör så kommer man förmodligen att alltid vara en förlorare i marknaden som är självsäkrast när risken är som högst och som räddast när risken är som lägst. Tänk på Kalkon-exemplet i The Black Swahn!

Torsdag 1 Juli 2010

Breda fall efter husstatistik i USA. Know IT faller tillbaks till 59 kr och jag har ökat smått igen, genom att sålt ut Softronic som hade en andel om 7% av portföljen vilket inte är motiverat. En rejäl andel eller inget, det gör det mer motiverat att läsa på riktigt mycket om en aktie.

Morgan Stanley nettosäljer vidare Know IT och jag postade ett inlägg om nettomäklarstatistik på BS där det finns såväl köpare som säljare bland de ”stora”. Alla IT konsulter faller och jag tror inte det är något speciellt med Know IT. Dock är positionen 40% av portföljen med 12 dagar kvar till rapport. Kommer förmodligen minska innan rapport även om det mesta talar för att det borde bli en bra sådan för Know IT och Softronic, iaf enligt det som prognosticerades i q1.

Slutet av Juli 2010

Rapportspekulationerna slutade än en gång utan något resultat, iaf positivt. Frågan är om det ens är nödvändigt att indulga i sådana då det förmodligen bara är randomness som styr om man inte har en sannerligen bra anledning att tro annat.

Vad som kan noteras av IT konsulterna och som är värt att minnas är att lönsamhetsutvecklingen nu är rätt så dålig. När tiderna i ekonomin var som värst- 2008-2009- så var marginalerna stabila samtidigt som bolagen poängerade att tiderna var mycket osäkra och dåliga. Nu, 2010, när bolagen börjar tala om att de känner av en, om än långsam, vändning så faller marginalerna helt plötsligt.

Man kan alltså se att det existerar en laggning i konsulterna från den vanliga konjunkturcykeln, även om den inte är helt bekräftad eller helt logisk så verkar den existera. Detta kan vara värt att lägga på minnet som en erfarenhet (som kanske kostat lite pengar). Och givetvis, att hålla ögonen öppna inför den framtida utvecklingen.

I övrigt så ser Royal Unibrew bra ut även om det känns som om jag i viss mån bara söker bekräfta det jag redan tror (att aktien är köpvärd). Men efter att ha läst på mer den senaste tiden så är enligt antagandena att man börjar växa 2011 och framåt samtidigt som de tagna effektiviseringsåtgärderna bör ge frukt så bör man om man når tidigare marginaler på såväl EBIT som EBITDA nivå nå en värdering som är rätt så attraktiv. Man är väl cirka 10-20% tillväxt från att nå toppnivåer omsättningsmässigt och EBIT kan hamna på 8% vad jag minns enligt bolagets prognos för 2010.  EV/EBITDA BÖR dra sig ner under 5 när tillväxt och lönsamhet förbättras.

Royal Unibrew känns väldigt sunt men det känns svårt att komma ihåg exakt varför jag köpte det, man kanske borde rada upp exakta punkter, men överlag räcker det kanske med att värderingen inte är hög, potential till förbättring finns och ledning och rörelse känns förtroendeingivande och sund. Framtiden får utvisa.

14 oktober 2010

(Lunch med xxxxx i eftermiddags)

Royal Unibrew har stigit från 186 (dock nedtryckt) innan q2 till så högt som kring 297,5 per igår. Jag har kommit på mig själv med att blir mer och mer sugen på att öka ju mer aktien stiger. Givetvis ologiskt, men det är även till viss del pga min ringa erfarenhet som gör att jag aldrig blir 100% säker på ett case förrän även andra börjar bli det. Men givetvis är risken högre nu allt annat lika. Kommer förmodligen utvänta q3 rapporten och hintar om vad den framtida lönsamheten kan tänkas ligga kring, och bolaget ser fortfarande lågt värderat ut, främst relativt. P/E samt EV/EBITDA. ROIC är högst i klassen, eller bland de högsta och givet de effektiviseringar man gjort och att man blivit mer kapitalsnålt bör denna siffra öka alltjämnt. Det skall bli intressant att se.

Generellt har jag kommit på mig själv med att egentligen inte läsa alls. Har inte läst klart en enda bok på sistone, har inte börjat följa några bolag, utan har rationaliserat för mig själv varför jag inte gör det. Detta kommer öka risken i min portfölj eftersom jag inte kommer hitta nya investeringar i sig och förmodligen istället kommer öka i befintliga ”bara för att” eller i brist på andra alternativ. Att inte hitta nya investeringar lär kosta rejält på sikt, så det är bara att köra igång.

Vad gäller börsen generellt pratar ex. Mindman på börssnack om att börsen börjar bli högt värderad. Jag vet att börsen gått upp 80% sen våren 2009 och jag vet att jag hört att exempelvis VOLVO handlas på toppnivåer värderingsmässigt om man tittar tillbaka på historiska toppvinster. Jag följer ju inte dessa industribolag vilket i sig är dumt men jag delar inte bilden i de aktier jag följer.

Exempelvis IT konsulternas marknad har inte vänt ännu. Marginalerna har inte återhämtat sig från 2009 års nivåer och man pratar fortfarande om stabilisering och tillväxt men från låga nivåer. Royal Unibrew (riktar in sig mot konsumenter) talar fortfarande om att man räknade med att marknaden skulle vända i år i västregionen och tidigast i slutet av detta år i östregionen. Hur kan vi då befinna oss på konjunkturtoppen? Är detta inte samma diskussioner som existerade 2005, 2006 och 2007? Dvs man vet aldrig. Men dock så ska man komma ihåg att att räkna på framtida P/E tal är farligt när man pratar om konjunkturen eftersom prognoserna alltid är färgade av gällande sinnelag (gladast på toppen och ledsnast på botten), jämför exempelvis med vad xxxx sa om Volvo analyserna och antalet köp resp sälj vid åren 2008 och 2009. Men generellt sett tycker jag mig inte kunna förställa mig att vi skulle vara på toppen av konjunkturen, helt eftersom många bolag ännu inte återställt sig eller haft en marknad att återhämta sig i efter krisen.

Fortsatt bolagsfokusering är därför prioritet, dock med intentioner om stor försiktighet och nyansering i prognoser.

27 Oktober 2010

Doro såldes ner igår och i förrgår av flertalet storbanker som sålde för miljonbelopp. Man kan konstatera att det förmodligen är så att man har mindre information, men som Valrossen skrev så kan man inte undvika sådana situationer. Då hade man fått sälja av varje gång något oförutsett sker med kursen utan bättre vetande. Det är helt enkelt en risk man får vara villig att ta i mindre bolag.

Men än en gång är jag påmind om hur självfötroendet stiger när aktien går upp. Min portfölj har gått upp väsentligt under hösten främst pga Royal Unibrew och det är på ett sätt konstigt att man blir mer säker på sin investering ju mer den går upp (visst, eftersom man har begränsade erfarenheter så blir det givetvis så till en början att man inte är helt säker på varje case utan mer har en uppfattning, motiverad åsikt).

DOCK: Man vill inte vara den som tar ökad risk på toppen och står där med illamående i magen när något går emot en, och där hanmade jag lite nu i dagarna när min portfölj var belånad. Dock är jag bekväm  med 15% belåning och inväntar RU rapport innan nytt beslut tas om det innehavet exempelvis. Doro håller jag även den kvar tillsvidare, finns egentligen ingen anledning att sälja på obefintlig information.

Efter kanske 10 år med ytterliggare erfarenheter kan man utvärdera sitt case helt utan att bry sig om hur kursen går och väga in det.

För att utvärdera tankegångar och resultat för ett år sedan

Vad jag vill ha sagt med dessa utdrag är en hel del. Delvis är det generella läxor om hur jag resonerade kring aktierna (man kan ju nu, cirka ett år efter utvärdera hur det har gått i varje enskilt fall), men även mitt resonemang och hur mitt tankemönster gick och ändrades i börsfallen som var främst förra våren. Speciellt intressant är detta för mig att gå tillbaks till med tanke på hur det allmänna investerarsentimentet på världens börser ser ut idag, juni 2011.

Vi kan börja med de generella poängerna kring hur jag resonerade och påverkades känslomässigt.

Det första stycket i dagboksanteckningarna bör åskådliggöra hur jag kände och hur jag resonerade vid börsfallet 2010. Här är en graf som illustrerar index utveckling:

I boken the Black Swan skriver av Taleb finns ett illustrerande exempel på hur man ofta resonerar fel, varför man är som mest säker när börsen går upp och som mest rädd när den går ner (när det givetvis borde vara tvärtom). Bilden beskriver hur en kalkon som blir matad klockan 14 varje dag hela sitt liv, och hur kalkonens övertygelse om vad som kommer hända nästa dag hela tiden stiger, som en graf som sakta tickar uppåt. Efter 3 år när kalkonen är fullvuxen så händer något annat klockan 14 när matklockan ringer – det är dagen innan Thanksgiving och kalkonen blir halsuggen, vilket illustrerars i att grafen istället för att ticka långsamt uppåt, där vänder med ett streck rakt ned.

Dvs exakt samma känsloförlopp som var och en ute på börsen känner – växande självförtroende i uppgång och rädsla i nedgång. Det måste vara det enskilt farligaste och mest kapitalförstörande beteende / tankesätt som existerar, börsmässigt.

Vad som i övrigt hör till diskussionen om börsen beteende i maj 2010 och motsvarande period i år, dvs perioden just nu, är faktorn masspsykologi. Här är min åsikt om det:

99% av alla människor tänker i princip ingenting. Alla blir vi påverkade av flockbeteende i något avseende –människan är ett flockdjur och att flockbeteende ens existerar härrör förmodligen från förr i tiden när människan levde i skogen och inte kunde överleva ensam (jakt, mat skydd et cetera). Att bli utkastad från gruppen vid det tillfället innebar med stor sannolikhet döden. Därför ”gör det ont” att gå emot trender – att ha annorlunda kläder, att säga emot en grupp på 10 personer, att bli ovän med någon et cetera. Exemplena är oändliga.

Men vad jag också menar med att människan inte tänker -är att människan inte tänker. Ett exempel på detta är media, och medias inverkan på samhället. Jan Stenbeck barn påtalade tidigt för sina barn mediernas makt (har jag läst i flertalet intervjuer), och jag kan verkligen förstå det. Jag brukar tänka på hur det såg ut när det var som värst med jordbävningen i Japan och när Gadaffi och händelserna kring honom var hett villebråd. Nu, ett par veckor senare, är problemen långt ifrån lösta, men antalet spaltmeter som skrivs om utvecklingen om detta är nästan obefintliga. Varför? –Medierna skriver inte om det längre. Den ”stora massan” är väldigt ombytlig, och inte speciellt smart och rationell som kollektiv.

För mig ser det hela mer och mer ut som ett ”fokus på/ fokus av” fenomen som är direkt applicerbart till börsen:

-”Fokus på” problemen i Grekland -> ”risk av” investeringsmässigt och folk lämnar börsen i takt med att riskpremien stiger. Effekten som syns på börsen är en direkt avhänganderesultatfaktor av ett flockbeteteende och snarare beskrivning av hur folks fokus ändras, än den egentliga riskutvecklingen i exempelvis Grekland i detta fall. Vad jag menar här är att i min värld är Greklandproblematiken ständigt närvarande (sedan 2010 och förmodligen ett par år framöver), men att fokus från tid till annan kommer flyttas från och tillbaks från det framöver, och detta kommer i sin tur att påverka, dvs vara en av miljontals faktorer som påverkar riskpremien på börsen. Problematiken i sig är förmodligen över mitt förstånd att till 100% begripa (även om jag tycker det är extremt intressant att läsa om det). Men av den simpla anledningen, och mot bakgrund av hur jag tidigare agerat i liknande situationer (som anteckningarna ovan bör illustrera klart och tydligt), så har jag helt enkelt ingen edge på området, och därför ingen anledning att agera på det (exempelvis sälja av)  enbart på grund av rädsla (på kurser som är väsentligt lägre än där jag tidigare tyckte mig kunna motivera mina innehav).

Notera att jag är medveten om att det från tid till annan kommer inträffa katastrofer som gör att man får revidera ner estimat, och att tillfälllen då uppstår där man eventuellt bör överväga att lämna investeringar pga att förutsättningarna ändras. Att tro något annat vore förmodligen väldigt dumt. Vad jag vill peka på här, är att det i många fall är enbart rädsla som påverkar en att göra beslut som sen skall visa sig vara förhastade, och att man kan jobba för att förebygga detta.

En grej till som är hänförligt till det som står precis ovan, och även står att läsa i The Black Swan resonemanget är att (detta är dock en personlig teori), är att nästa ”kris” förmodligen kommer vara just en svart svan. Nu tittar alla på Grekland, men nästa stora grej som kommer påverka börsen kommer sannolikt komma som en blixt från en klar. Människan är extremt duktig på att titta på historien, men trots det ändå missa det väsentliga –att historien hela tiden består av svarta svanar och kommer göra så även i framtiden. 


I min portfölj skulle jag tippa att ett viktat p/e ligger kring 8 på nästa års vinst. Stabiliteten i vinsterna är givetvis viktig, och då jag bedömer den som god, samt då jag bedömer möjligheten för vinsttillväxt som tämligen god därtill, varför skall jag då omvärdera min portfölj för att det blåser på börsen, och för att rädsla och fokus, från att ha varit på en låg nivå/ på annat håll, flyttas mot stora makrohändelser? För att göra det måste jag förstå händelsen väldigt bra och kunna göra någon form av känslighetsanalys och på något sätt kunna bedöma estimatförändringarna de har på min portfölj. Om jag inte kan det, hur skall jag då kunna agera på informationen? Hur skulle det någonsin kunna gynna mig?

Om jag har en viss gräns, en hurdle, för hur krav för att ett potentiellt innehav skall komma in i min portfölj, borde det då inte krävas samma hurdle för att ett bolag skall ut? Här är det väldigt lätt att gå bet -man är glad och optimistisk när man köper in bolaget (såklart efter en viss börsuppgång), men det krävs säkerligen inte ens 1/100 av jobbet innan man kastar ut ett bolag trots att egentligen ingenting har ändrats.

Om jag räknar med ett p/e kring 8-9 på min portfölj och beräknar att direktavkastningen ligger kring 5% ger det en årlig avkastning om 17,5%.  Hur kan jag gå iväg från den avkastningen när jag bedömer stabiliteten i vinsterna som hyffsat god?
Om jag då skulle omvärdera min portfölj och sälja varje gång rädsla på makronivå uppstår (och de som följt börsen de senaste 3-5 åren vet att det inträffar minst ett par gånger per år), så skulle jag hela tiden få sälja min portfölj i fel lägen, och till fel priser (när de redan gått ned) och skulle aldrig kunna äga aktier tillräckligt lång tid som krävs för att få avkastning (om man tror på dynamiken att aktiens pris på sikt följer företagets utveckling). Marknadsdynamiken, rädsla vs. Girighet skulle då verka helt emot mig, och på sikt skulle jag förmodligen få väldigt svårt att ens skapa någonting i närheten av sufficient avkastning. Det är mot bakgrund av de som jag argumenterar att småspararen i majoriteten av fallen gör bäst i att inte låta makrohändelser (eller snarare magnituden av hur andra blir påverkade av makrohändelser, och hur media tolkar dessa) styra den egna portföljen.

Och så vidare till det bolagsspecifika:

2010 var för mig ett börsår där mina innehav väsentlig överpresterade index, men som ovan illustrerar även innehöll en period där jag var kraftigt minus, allt i samma år. Vad jag nu vill belysa är mina resonemang om mina aktier som jag ägde för ett år sedan, och vad som har hänt sedan dess, och hur det har i all fall gjort klart för mig hur fel fokus jag kan få från tid till annan.

Mina innehav bestod för cirka ett år sedan av Royal Unibrew, Phonera, KnowIT och Travelpartner (bland annat). Ett år senare, när framför allt två av dessa bolag (obs: i en stigande marknad) har haft uppgångar på 50-80% så kan jag inte mer än förvånas över hur jag för ett år sedan beskrev bägge bolagen som tråkiga och kom på mig själv med att vara på randen till att försöka sälja dem pga att det saknades triggers för mig (som synes i mina dagboksanteckningar).

Samma mönster uppstår hela tiden: kortsiktigheten, att försöka se bakom hörnet vad som väntar bakom nästa kvartet.

Min slutsats är: Om en investerare hela tiden försöker se vad som händer bakom hörnet/i nästa kvartal, och på så sätt försöker prognosticera vilken investering som blir den bästa på 2-3 års sikt, så kommer han/hon förmodligen gå fel.

För mig personligen har jag flera gånger gått bet, jag har sålt Betsson och Net Entertainment allt för tidigt. Betsson marknadsföringskostnader steg på våren 2008 och tillväxten avtog lite. Jag drog slutsatsen att marginalerna förmodligen skulle pressas därav, och att det skulle bli svårare att växa. När jag tog beslutet och sålde, gick jag bet om allt det värdeskapande som den otroligt duktiga och komepetena ledningen (och företaget i stort) skulle ligga bakom de kommande åren. Givetvis har det hänt miljontals händelser sedan dess, och min förmåga att göra prognos på sådana händelseutvecklingar var givetvis lika med 0. Och det är bara några i raden av investeringar där jag resonerat på samma sätt. Men resultatet, sett när man tittar tillbaks hade inte kunnat vara tydligare.

Det kortsiktiga fokus man får, och den vilja i att försöka tolka vad som händer härnäst, att försöka extrapolera någon enskild händelse i framtiden går nästan alltid fel.

Det finns ganska enkel förklaring om man tänker efter: Framtiden är 100% oviss, det är det enda vi vet. Därför är det bästa man kan göra att indentifiera ett företag med konkurrensfördelar, med bevisad historik och med en kompentent och duktig ledning och ägare. Vad du då vet, är att oavsett vilken utmaning framtiden kommer föra med sig (även om ingen har en aning om vad det kommer vara) så vet du att bolaget och ledningen kommer har stora sannolikheter att göra det bästa av situationen och skapa så mycket värde som går i den globala konkurrensen i  världsekonomin. Och detta kan du då välja att exponera dig emot, och det är det man gör genom en sann långsiktig investering som ser bortom kvartalskapitalism.

Därför tror jag det i princip är omöjligt att både försöka time:a aktier på kvartalsbasis och samtidigt ta ta del av den långsiktiga utvecklingen. Jag känner ärligt talat ingen, har aldrig hört om någon, som har gjort det. Och det är egentligen ganska logiskt.

Man kan förmodligen bara ta del av de riktigt långa kursuppgångarna i de enskilda guldkornen om man stänger av det kortsiktiga fokuset. Mitt mål är att ha en fokuserad portfölj där jag försöker hitta bra aktier att äga på lång sikt, och därför vet jag vart jag vill röra mig mot i kortsiktig / långsiktig-fokus frågan.

Av precis de anledningarna så kan jag fortfarande inte sälja Phonera eller Royal Unibrew på dagens nivåer. De saknar egentliga triggers för uppgång, men det gjorde det precis för ett år sedan med. Vilket illustreras av mina dagboksanteckningar ovan. Däremot så är jag imponerad av ägare och ledning i bägge bolagen, hur kompetenta de visat sig vara och hur mycket aktieägarvärde de skapat hittills, samtidigt som jag givetvis tror på kärnaffären. Det är förmodligen väldigt sannolikt att de kommer fortsätta göra det även i framtiden, även om jag inte kan förutspå på vilket sätt operativt och exakt vad som kommer hända.

Alltså, precis samma tankar som jag finner mig själv ha i dag om mina ”tråkiga” innehav hade jag precis för ett år sedan, när Phonera handlades under 30 kr och Royal Unibrew kring 180 DKK. Sedan dess har aktierna noterat kring 55 kr samt 380DKK. Min poäng kan inte bli klarare, i alla fall inte för mig själv.

Tänk själv på vilken aktie som helst som haft en uppgång på ett par 100% eller motsvarande. Fanns det inte problem längs vägen som gick att extrapolera för att rationalisera fram ett säljbeslut? Det tror jag förmodligen att det gjorde. Att lära sig sälja vid rätt tillfälle är förmodligen ett av de svåraste momenten i investeringar över huvud taget.

Sammanfattat:

Regler: 

Aktie och företagsspecifikt

-1). Det  är förmodligen inte i aktierna som ser bra ut ”runt hörnet” som de stora uppgångarna finns på sikt (framtiden är oviss och därför finns de stora värdena i det som ännu inte är diskonterat/känt/ som världen inte vet om). Man kan exponera sig mot detta genom att vara exponerad mot en ”moat”, en bra ledning , bra ägare, aktieägarvärde, historik -> som kan, och kommer ”göra det bästa på en konkurrerande marknad i en oviss framtid”

Börsspecifikt

-1) Det lönar sig sannolikt inte att sälja så fort det blåser på börsen bara för att man blir rädd för en stor makrohändelse man inte begriper fullt ut, och förmodligen inte är bäst inläst på. Den enda anledningen till detta är att priset på det man vill sälja, ens aktier, redan tappat väsentligt i värde vilket direkt påverkar risk/ rewarden i dem. Grunden för detta är masspsykologi och rädsla som eldar på den stora massan av människor där ute. Rädslan på marknadaden leder till det lägre priset som du får för att aktierna redan har gått ner, och  det i sig skapar ett läge som i många fall inte är gynnsamt att sälja i. Dock så kommer det givetvis uppkomma händelser som där det förmodligen är bäst att sälja, där företagens vinstgenererande kraftigt försämrats för överskådlig framtid.

-2) Var inte den dumma optimisten som köper på varje dip, och inse hur lätt det är att vänja sig vid börsuppgång, och att det förmodligen, samtidigt som det krävs att vara optimist för att vara på aktiemarknaden på lång sikt, lär löna sig betydligt att vara ”pessimistisk optimist” och från tid till annan inse allvaret. Jag tror att det är som både är optimistiska och pessimistiska, men med lite överhäng för det optimistiska klarar sig bäst i längden (ekonomin växer ju på sikt). Men att detta bör skifta från tid till annan.

Boktips: The Black Swan - Taleb

Tack alla som läst, och kommentera gärna med åsikter. Jag har givetvis missat mycket och detta är också, givetvis, bara mina tankar.

ps.
Vill även slänga in en kort kommentar till börsforum och interagering på internet i stort. Alla som läser börsforum vet att det finns många olika nivåer på skribenters kunskap. Men det finns även väldigt många olika nivåer på skribenters egon. Det är ganska lätt att trilla in i en besserwisser roll (vem har inte varit där?) och lockande att för sitt eget egos skull träda in i en "jag kan allt" roll, och förstärka denna genom att alltid anmärka på alla som man tror sig veta bättre än. Vad gör det automatiskt uppkommer en väldig diskrepans mellan denna "ego-sjukdom" och investeringar i stort, är av den enkla anledning att investeringar handlar om framtiden. Framtiden i sin tur är alltid oviss, vilket gör att ingen kan veta vad som kommer hända. På grund av det kommer alla ha fel flera flera gånger, och alla kommer för göra antaganden i analyser och beräkningar - helt enkelt för att det inte går att göra någonting annars. Alla böcker jag har läst, alla personer jag vet om som tjänat pengar på börsen är alla väldigt ödmjuka och pratar hellre om det de inte vet, snarare än det de vet.

Citatet "Följ den som letar efter sanningen, spring från den som säger sig ha hittat den" har aldrig passat bättre.

Vad jag vill belysa är att, tänk efter: Hur många av de med (oftast) vårdat språk som gärna tar sig an en besserwisser-attityd på ett börsforum redovisar sina innehav, sin utveckling (när det sker, inte efter) och berättar någonsin om sina egna tillkortakommanden och kunskapsluckor? Ingen. Verkligen ingen.

Varför? Jo, för det blir en otrolig diskrepans i beteendet om han/hon skulle göra det. Att i sakfrågor (rena kunskapsfrågor) kunna briljera och veta alla svaren, till att diskutera investeringar som berör framtiden (där ingen vet vad sjutton som kommer hända), där förenklingar och ovissa antaganden kommer behöva göras (och en stor del av allt kommer gå fel) rimmar ganska så illa, och det kan lätt bli att allvetar-egot kan få sig en törn. Därför är det ofta tyst på den fronten hos dessa skribenter. Se efter detta själva på forum, man blir ganska snabbt förundrad.

Vad jag vill uppmana till är: Lyssna inte på någon som tror sig veta allt, speciellt inte på ett börsforum!

ds.



mvhmvh